Liberae sunt nostrae cogitationes - Våra tankar är fria
Ställde klockan på åtta. Kliver upp, faktiskt hyffsat pigg. Sa till Emilia att väcka mig om hon skulle vaka tidigare än mig (vilket jag trodde var ganska troligt) Men lilla sömntutan ligger och sover, så fick väcka henne ist. Så nu har hon fått i sig frukost, titta på Nicke nyfiken och klätt på sig (även jag har fått ordentliga kläder). Så nu sticker vi ut och bara är på landet. Skönt :)
Mina tankar har gått från rymdens och naturens alla under, till döden, bara för att komma till krig och elände? Varför liksom. Förstå hur en del människor har det! Om vi själva som lever (hur bra som hellst) här i Sverige skulle vakna av både dunder och brak. Soldater som vandra på våra gator med sjutvapen och en dålig attityd som säger åt oss att "passa oss"... Som våldtar slla våra kvinnor och dödar våra unga barn. Det är fruktansvärt vad en del människor fått gå igenon (vare sig det är nu eller då). Sen hur min egen syn på hur ett krig fungerar är en annan sak. Men allt jag princip har läst om är ju andra världskriget. Så det är ju det som är i tankarna. Förstå om det skulle komma en ny Adolf Hitler. Hur förstörd världen skulle kunna bli? Och fatta alla de mäniskorsom plågades i förintelse-lägren. Läste en bok av Mietek Grocher som hette "Jag Överlevde". Och den säger allt. Fällde många tårar för de barn, syskon, föräldrar, morföräldrar, kusiner, och allt vad det var som fick uppleva det. Och ångesten över att inte ha lyssnat tillräckligt i skolan för att veta vad andra världskriget egentligen handlade om dök upp.Och jag komme ihåg när det kom en man till våran skola (som hade varit med octer h suttit själv i ett förintelse-läger, mycket möjligt att det var just Mietek själv) och jag hade ingen aning om vad mannen på scenen i skolans idrotshall hade varit där för att berätta. För jag var för upptagen av mina egna problem, och för upptagen av att tjuv-röka bakom skolans idrotts-hall! Gud vilken dålig människa. Men hoppas att jag kan kompencera genom att faktiskt läsa och tänka på det hemska som har varit. Och som jag för mitt liv önskar aldrig mer kommer tillbaka. INGEN förtjänar vad de människorna gick igenom...
Fy vilka hemskheter jag tänker på... NU ska vi bara ha en mysig helg. Och jag skriver i morgon efter jobbet i stället. FÖr nu ska jag och Emiia åka och bara gooooosa en massa med hästarna :)
Later...
Kommentarer
Trackback
